Hur dum får man vara? eller rättare sagt Hur tänker du?
Ja det undrar jag då du tror att allt är utagerat mellan oss.
Helvete vad arg jag blir då du inte fattar att det du sa, trots att det då var en enda kommentar är något du aldrig kan be om förlåtelse för.
Att du sen bara för att du insett att allt inte var som du trodde ok, fortsätter att trampa på de som står mig närmast.Ja inte bara trampar på utan förolämpar och kränker också.
Det är egentligen så skrattretande att man som en vuxen människa inte förstår att det inte funkar i längden att trampa och såra människor hejvilt.
Tror du verkligen att du är något? Att du besitter rätten att vara den som dömer och kränker andra människor för att de inte är lika bra som du?
Stackars dig, för en vacker dag när du ser dig omkring så finns det ingen där, ingen kommer att bry sig om dig för du bara skövlar fram som en ångvält och värnar inte alls om dem som en gång i tiden brytt sig om dig.
Det är inte okej att förolämpa, kränka och såra andra bara för att man inte själv mår bra.
Om jag vore riktigt elak och bitter så skulle jag faktiskt hänga ut dig på min blogg och berätta det du sa men sörru, nej så elak och bitter är jag inte...blir bara så frustrerad och känner att jag måste få skriva av mig lite så att jag i morgon kan återigen återgå till min lycklig härliga vardag som jag verkligen njuter av.
För det ska du veta. Jag är lycklig över det jag har idag, Jag har inte pengar men jag har massor av kärlek, och människor runt om mig som verkligen bryr sig om mig. Jag gör mig inte till och jag kan gråta, jag kan skratta, jag kan älska och framför allt verkligen visa mig själv som jag är, En människa med känslor och självkännedom. Inte en tillgjord liten hemmafru som lever i en bubbla och kan stoppa huvudet i sanden när det passar henne.
Jag behöver inte trampa ner på andra för att må bra för jag har minsann faktiskt, tro det eller ej , gått på terapi och arbetat med mig själv. För det är moget och modigt att göra för att man ska må bättre. Att erkänna för sig själv att man har problem.
Så där...nu har jag fått skriva av mig lite och det grämer mig att mina senaste inlägg är så himla negativa, Så jag måste ju berätta att jag är kär, och allt är underbart. Jag skulle inte kunna få mig en bättre kille ;) .
Livet börjar vid 40 år och det stämmer verkligen. Här står jag och min familj, vi är på väg framåt i livet och allt känns bara underbart.
Tingeling
Helvete vad arg jag blir då du inte fattar att det du sa, trots att det då var en enda kommentar är något du aldrig kan be om förlåtelse för.
Att du sen bara för att du insett att allt inte var som du trodde ok, fortsätter att trampa på de som står mig närmast.Ja inte bara trampar på utan förolämpar och kränker också.
Det är egentligen så skrattretande att man som en vuxen människa inte förstår att det inte funkar i längden att trampa och såra människor hejvilt.
Tror du verkligen att du är något? Att du besitter rätten att vara den som dömer och kränker andra människor för att de inte är lika bra som du?
Stackars dig, för en vacker dag när du ser dig omkring så finns det ingen där, ingen kommer att bry sig om dig för du bara skövlar fram som en ångvält och värnar inte alls om dem som en gång i tiden brytt sig om dig.
Det är inte okej att förolämpa, kränka och såra andra bara för att man inte själv mår bra.
Om jag vore riktigt elak och bitter så skulle jag faktiskt hänga ut dig på min blogg och berätta det du sa men sörru, nej så elak och bitter är jag inte...blir bara så frustrerad och känner att jag måste få skriva av mig lite så att jag i morgon kan återigen återgå till min lycklig härliga vardag som jag verkligen njuter av.
För det ska du veta. Jag är lycklig över det jag har idag, Jag har inte pengar men jag har massor av kärlek, och människor runt om mig som verkligen bryr sig om mig. Jag gör mig inte till och jag kan gråta, jag kan skratta, jag kan älska och framför allt verkligen visa mig själv som jag är, En människa med känslor och självkännedom. Inte en tillgjord liten hemmafru som lever i en bubbla och kan stoppa huvudet i sanden när det passar henne.
Jag behöver inte trampa ner på andra för att må bra för jag har minsann faktiskt, tro det eller ej , gått på terapi och arbetat med mig själv. För det är moget och modigt att göra för att man ska må bättre. Att erkänna för sig själv att man har problem.
Så där...nu har jag fått skriva av mig lite och det grämer mig att mina senaste inlägg är så himla negativa, Så jag måste ju berätta att jag är kär, och allt är underbart. Jag skulle inte kunna få mig en bättre kille ;) .
Livet börjar vid 40 år och det stämmer verkligen. Här står jag och min familj, vi är på väg framåt i livet och allt känns bara underbart.
Tingeling
Kommentarer