Idag för ett år sedan krossades alla mina drömmar och framtida planer.
Mitt liv slog i spillror och jag stod på en kant och stirrade ner i avgrunden...

Jag kände hur jag sakta började glida ner men med näbbar och klor höll jag mig fast för jag visste att ramlar jag ner så kommer jag aldrig upp igen.

Jag föll aldrig och det är tack vare alla underbara människor som finns runt om mig och som hjälpte mig när jag behövde det som bäst men mitt liv var i spillror.

Bit för bit har jag sakta börjat laga mitt liv igen och det fattas fortfarande bitar men dom får jag fylla ut vareftersom för ingetliv är fullkomligt.
Drömmar och framtida planer har jag inga nu men det får komma sen det med.

Jag är arg för att mina drömmar togs ifrån mig,
Jag är trött på att saker ska hända mig,
Jag är less på att behöva börja om att skapa ett nytt liv,

MEN

Jag är glad att jag överlevde allt, att jag fick en ny styrka att orka med mitt liv.
Och idag står jag här med mina barn och vi är en familj med hopp om framtiden som vi tillsammans skapar..För ett liv, det har vi idag även om det har varit en lång väg att gå.

Tack alla ni som har stått vid våran sida och som finns i vårt liv fortfarande!

Tingeling

Kommentarer

Anonym sa…
Vet vad du gått igenom och jag har också upplevt samma sak men inte som förälder utan som pojkvän till en kvinna vars ex gjorde det oförlåtliga. Det är svårt att se att ingen egentlig rättvisa skipas och att den skyldige nu är fri medan mamman förlorade sina barn trots att hon inget fel gjort och agerade rätt.
Råkade hitta din sida just nu när det gått 1 år sen allt uppdagades och det otäcka är att vi är många som upplevt något liknande men tyvärr är vi tysta och det är kanske den fördelen som dessa kriminella personer har.
Var stark för dig och de dina!
Anonym sa…
Tack för ditt inlägg.Gärningsmannen gick inte fri denna gång utan rätten valde att tro på offret. Jag vet inte var du har fått veta om vad vi har gått igenom men vore intresserad av vidare kontakt och dela information med varann...Jag finns på tuhkimo72@hotmail.com.
Mia
Jag är väldigt glad för eran skull att ni förhoppningsvis kommit över den värsta tiden och nu kan börja blicka framåt igen. Jag och hela min familj tänker på er ofta, och hoppas hela tiden att ni skall kunna ta er igenom detta, det kan jag lova dig.

Sköt om er allihopa!

/Kusin vitamin

Populära inlägg i den här bloggen

Janus ansikte

Fredrik och Katja 20 november 2007!

lördag....