Dags att lägga lite kort på bordet
Under ett par månaders tid har jag haft en ganska jobbig tid och riskerar ju som sagt att föda tidigare.
Min man har lämnat mig utan ett ord och kommer nog troligtvis inte nånsin att höra av sig till mig igen.
Jag ger mig inte in på några detaljer om det men vill ändå att skriva ner det här så att ni som läser min blogg vet varför jag inte kommer att skriva om honom och varför han inte är delaktig i mitt liv mer.
Jag blir alltså ensamstående med tre tonårsbarn och sen den lilla bebisen som kommer när den kommer och Jag vet att jag kommer att klara av det här för jag har så många underbara människor runt om mig som verkligen har gett mig mycket stöd och hjälp.
Igår fick jag hjälp av min barndomsvän (sen 30 år tillbaka) att rensa ut och fixa till sovrummet så att jag ska kunna ställa in en barnsäng där för jag har ju knappt 5 veckor kvar och min graviditet har hamnat lite i skymundan under denna tid då jag varit i nån slags chock.
Men nu ska jag börja koncentrera mig på framtiden och mina barn och göra det bästa av livet härifrån.
Jag vill Tacka alla som finns runt om mig och ställer upp om så bara med ord eller en kram, det betyder oerhört mycket.
Och så har jag så mycket att se fram emot inom de närmaste månaderna med....Min mamma kommer hit...Katja och Fredrik ska flytta till Åland...Alexander ska konfimera sig och så framför allt så dröjer det inte länge förrens min lilla bebis kommer som är efterlängtad av mig och sina syskon.
Tingeling
Min man har lämnat mig utan ett ord och kommer nog troligtvis inte nånsin att höra av sig till mig igen.
Jag ger mig inte in på några detaljer om det men vill ändå att skriva ner det här så att ni som läser min blogg vet varför jag inte kommer att skriva om honom och varför han inte är delaktig i mitt liv mer.
Jag blir alltså ensamstående med tre tonårsbarn och sen den lilla bebisen som kommer när den kommer och Jag vet att jag kommer att klara av det här för jag har så många underbara människor runt om mig som verkligen har gett mig mycket stöd och hjälp.
Igår fick jag hjälp av min barndomsvän (sen 30 år tillbaka) att rensa ut och fixa till sovrummet så att jag ska kunna ställa in en barnsäng där för jag har ju knappt 5 veckor kvar och min graviditet har hamnat lite i skymundan under denna tid då jag varit i nån slags chock.
Men nu ska jag börja koncentrera mig på framtiden och mina barn och göra det bästa av livet härifrån.
Jag vill Tacka alla som finns runt om mig och ställer upp om så bara med ord eller en kram, det betyder oerhört mycket.
Och så har jag så mycket att se fram emot inom de närmaste månaderna med....Min mamma kommer hit...Katja och Fredrik ska flytta till Åland...Alexander ska konfimera sig och så framför allt så dröjer det inte länge förrens min lilla bebis kommer som är efterlängtad av mig och sina syskon.
Tingeling
Kommentarer