Fortsättning på vart tar tiden vägen...
Ja man kan ju undra det när nu Alexander fyller 15 år idag!
Han var nog den av ungarna som hade mest bråttom ut till världen och så här i efterhand är man nog inte förvånad för han är den som är mest framåt av mina barn.
Ända sen han var liten har han haft ett enormt behov av att lära sig saker och ting.Vetgirig kallades han av sin lågstadielärare och han har förmågan att prata (hmm..undrar vart det kommer ifrån?) och samtidigt ändå hänga med i allt som försigår runt om honom.
En av hans sexårsfröknar berättade för mig om att han hade suttit och pratat med en kompis samtidigt som de hade morgonsamling och fröken pratade med barnen.
För att då självsäkert testa Alex om han hade hört informationen hon berättat om sa hon till Alex att hörde du vad jag sa varpå Alex återgav hennes info korrekt....
Hon blev lite snopen och sa att tji fick jag den gången....
Nu har alltså denna unge som var överallt och ingenstans när han var mindre växt upp till en bångstyrig tonåring som ibland ger mig väldigt mycket gråa hårstrån men som samtidigt kan vara en sån gullig unge som kommer och kramas med mamma ibland.
Vi har ju i alla fall kommit över den perioden då han "trodde" att han hatade mig och det är ju klart att vi tjafsar med varann men vilka barn och föräldrar gör inte det?
Så idag vill jag bara gratulera mitt mellanbarn som har blivit "byxmyndig" och hoppas att han har haft en trevlig födelsedag.
Ja just det....Han blir ju inte 15 år förrän klockan 22.41.
Han var nog den av ungarna som hade mest bråttom ut till världen och så här i efterhand är man nog inte förvånad för han är den som är mest framåt av mina barn.
Ända sen han var liten har han haft ett enormt behov av att lära sig saker och ting.Vetgirig kallades han av sin lågstadielärare och han har förmågan att prata (hmm..undrar vart det kommer ifrån?) och samtidigt ändå hänga med i allt som försigår runt om honom.
En av hans sexårsfröknar berättade för mig om att han hade suttit och pratat med en kompis samtidigt som de hade morgonsamling och fröken pratade med barnen.
För att då självsäkert testa Alex om han hade hört informationen hon berättat om sa hon till Alex att hörde du vad jag sa varpå Alex återgav hennes info korrekt....
Hon blev lite snopen och sa att tji fick jag den gången....
Nu har alltså denna unge som var överallt och ingenstans när han var mindre växt upp till en bångstyrig tonåring som ibland ger mig väldigt mycket gråa hårstrån men som samtidigt kan vara en sån gullig unge som kommer och kramas med mamma ibland.
Vi har ju i alla fall kommit över den perioden då han "trodde" att han hatade mig och det är ju klart att vi tjafsar med varann men vilka barn och föräldrar gör inte det?
Så idag vill jag bara gratulera mitt mellanbarn som har blivit "byxmyndig" och hoppas att han har haft en trevlig födelsedag.
Ja just det....Han blir ju inte 15 år förrän klockan 22.41.
Grattis Alexander
Tingeling
Kommentarer