Lilla My
Jag har ju tidigare skrivit om min kusin men måste igen få ur mig lite tankar som snurrar runt i mitt huvud.
I decemeber träffade hon en man som också var med hem till oss med sin son och han verkade vara en helt reko typ även om det ibland var lite svårt att vet var man hade honom.
Jag även träffade honom då jag var i Finland och var glad att min kusin hade hittat lyckan igen efter hennes exmake som visade sin rätta sida efter skilsmässan.
Jag ber om ursäkt att jag tar upp ämnet och avslöjar detta men Sen blev det slut mellan dem och de skulle "bara" vara vänner men i själva verket hade de kk- förhållande.
Och min kusin som är kär i honom går ju med på vad som helst som han erbjuder....
Jag förstår min kusins känslor för man vill inte förlora det sista hoppet om att det kanske kan bli nåt igen....
Men i alla fall så krossade han hoppet här för ett par dagar sen genom att via MESSENGER meddela min kusin att han har träffat en ny brud som han vill hänga med.
Hur kan man vara så kall att man meddelar sånt genom det?
Vart är ärligheten och modet att berätta sånt ansikte mot ansikte?
Hade varit ärligare att meddela det i verkligheten än via nätet men det är nog lättare att skriva om såna svåra saker när man vill.
Jag kan bara föreställa mig hur min kusin mår för tillfället och det svider i mitt hjärta att jag inte kan vara i Finland för att stötta och trösta henne utan hon måste göra denna resa alldeles själv.
Och så har han mage att be henne att vara hans vän....
Och det är ju klart att min kusin går med på det för hon har ju hoppet inom sig..kanske om nångång...
Vi har väl alla varit i denna situation nångång men vi har väl i alla fall fått veta det ansikte mot ansikte...eller har jag fel?
Men min kära kusin, du vet att jag finns här för dig och jag vet att när livet känns som tyngst så hör du av dig till mig och tillsammans så lättar vi på situationen.Eller hur?
Och jag vill inte såra dig eller få dig att gråta genom att skriva detta utan du vet hur jag fungerar och jag skriver bara sanningen!
Din kusin
I decemeber träffade hon en man som också var med hem till oss med sin son och han verkade vara en helt reko typ även om det ibland var lite svårt att vet var man hade honom.
Jag även träffade honom då jag var i Finland och var glad att min kusin hade hittat lyckan igen efter hennes exmake som visade sin rätta sida efter skilsmässan.
Jag ber om ursäkt att jag tar upp ämnet och avslöjar detta men Sen blev det slut mellan dem och de skulle "bara" vara vänner men i själva verket hade de kk- förhållande.
Och min kusin som är kär i honom går ju med på vad som helst som han erbjuder....
Jag förstår min kusins känslor för man vill inte förlora det sista hoppet om att det kanske kan bli nåt igen....
Men i alla fall så krossade han hoppet här för ett par dagar sen genom att via MESSENGER meddela min kusin att han har träffat en ny brud som han vill hänga med.
Hur kan man vara så kall att man meddelar sånt genom det?
Vart är ärligheten och modet att berätta sånt ansikte mot ansikte?
Hade varit ärligare att meddela det i verkligheten än via nätet men det är nog lättare att skriva om såna svåra saker när man vill.
Jag kan bara föreställa mig hur min kusin mår för tillfället och det svider i mitt hjärta att jag inte kan vara i Finland för att stötta och trösta henne utan hon måste göra denna resa alldeles själv.
Och så har han mage att be henne att vara hans vän....
Och det är ju klart att min kusin går med på det för hon har ju hoppet inom sig..kanske om nångång...
Vi har väl alla varit i denna situation nångång men vi har väl i alla fall fått veta det ansikte mot ansikte...eller har jag fel?
Men min kära kusin, du vet att jag finns här för dig och jag vet att när livet känns som tyngst så hör du av dig till mig och tillsammans så lättar vi på situationen.Eller hur?
Och jag vill inte såra dig eller få dig att gråta genom att skriva detta utan du vet hur jag fungerar och jag skriver bara sanningen!
Din kusin
Kommentarer