Man undrar..
...var föräldrarna är?
Jag var ute och nattvandrade i fredags och vi var på stan, inne på Alive (pingstkyrkans ungdomsgård) , Ls (kommunens ungdomsgård) och Zero one six (ute i Vilsta).
Jag pratade med ungdomar som undrade vad vi gör och varför vi är ute.
Jag förklarade för dessa ungdomar att vi är ute för ungdomarnas skull, föräldrar som visar sig på stan och finns för deras skull, Visar att man bryr sig och finns till om de vill prata.
Jag fick även frågan vad vi skulle göra om vi hittar dem liggande redlösa på gatan. Svaret till det är att vi skulle förstås kolla så att de andas och sen skulle vi försöka att få kontakt med personen. Sen är det ambulansen eller polisen vi kontaktar för vi är inga poliser. Vi är inte ute för att kolla hur många ungdomar dricker och hälla ut deras alkohol.
Nästa fråga var att får vi pengar för det? Nej det är ju ideellt. Vi gör det frivilligt för inget kan betala för den tid som vi ger våra ungdomar.
Jag skriver inte detta för att jag ska framstå som en supermorsa så men skulle vara trevligt om det fanns föräldrar som tänker som jag. Som skulle ta sig tid att kanske ge sig ut på stan en gång i månaden bara för att visa sig och kanske skaffa sig ett förtroende bland ungdomar så att de vågar ta kontakt och veta att man är där om något skulle hända.
Så här stod det på våran broschyr vi hade en gång i tiden.
Vad är nattvandring:
Vi nattvandrare är till för att stödja och hjälpa till.
Många tycker att det är en trygghet att veta att
det finns vuxna medmänniskor ute om kvällar
och nätter.
Nattvandrarna är ingen myndighet men vi ska
iaktta den skyldighet som finns att informera
om ungdomen far illa eller vistas i olämplig miljö.
Vi ska även vara en resurs som bryr sig om
ungdomar och agera så att de ser att vi vuxna är
till för dem.
Vi träffas varje onsdag mellan 18-20 i Skiftinge centrum där vi har en lokal som Pagoden har lånat ut åt oss.
Är du intresserad så kom dit!
Idag går mina tankar till min älskade pappa som åker in på sjukhus idag.
Han har en planerad operation på onsdag. Äntligen har läkarna kommit överens om att det inte är så riskfyllt att reparera hans ben, eller rättare sagt har de kommit fram till att hans hjärta ska orka med den. Man är ju iaf orolig.
Jag håller tummarna men för att citera honom själv " i vilket fall som helst går det bra för mig.Antingen dör jag eller så överlever jag.Jag märker ändå inget".
Det är min pappa det!
Tingeling
Jag var ute och nattvandrade i fredags och vi var på stan, inne på Alive (pingstkyrkans ungdomsgård) , Ls (kommunens ungdomsgård) och Zero one six (ute i Vilsta).
Jag pratade med ungdomar som undrade vad vi gör och varför vi är ute.
Jag förklarade för dessa ungdomar att vi är ute för ungdomarnas skull, föräldrar som visar sig på stan och finns för deras skull, Visar att man bryr sig och finns till om de vill prata.
Jag fick även frågan vad vi skulle göra om vi hittar dem liggande redlösa på gatan. Svaret till det är att vi skulle förstås kolla så att de andas och sen skulle vi försöka att få kontakt med personen. Sen är det ambulansen eller polisen vi kontaktar för vi är inga poliser. Vi är inte ute för att kolla hur många ungdomar dricker och hälla ut deras alkohol.
Nästa fråga var att får vi pengar för det? Nej det är ju ideellt. Vi gör det frivilligt för inget kan betala för den tid som vi ger våra ungdomar.
Jag skriver inte detta för att jag ska framstå som en supermorsa så men skulle vara trevligt om det fanns föräldrar som tänker som jag. Som skulle ta sig tid att kanske ge sig ut på stan en gång i månaden bara för att visa sig och kanske skaffa sig ett förtroende bland ungdomar så att de vågar ta kontakt och veta att man är där om något skulle hända.
Så här stod det på våran broschyr vi hade en gång i tiden.
Vad är nattvandring:
Vi nattvandrare är till för att stödja och hjälpa till.
Många tycker att det är en trygghet att veta att
det finns vuxna medmänniskor ute om kvällar
och nätter.
Nattvandrarna är ingen myndighet men vi ska
iaktta den skyldighet som finns att informera
om ungdomen far illa eller vistas i olämplig miljö.
Vi ska även vara en resurs som bryr sig om
ungdomar och agera så att de ser att vi vuxna är
till för dem.
Vi träffas varje onsdag mellan 18-20 i Skiftinge centrum där vi har en lokal som Pagoden har lånat ut åt oss.
Är du intresserad så kom dit!
Idag går mina tankar till min älskade pappa som åker in på sjukhus idag.
Han har en planerad operation på onsdag. Äntligen har läkarna kommit överens om att det inte är så riskfyllt att reparera hans ben, eller rättare sagt har de kommit fram till att hans hjärta ska orka med den. Man är ju iaf orolig.
Jag håller tummarna men för att citera honom själv " i vilket fall som helst går det bra för mig.Antingen dör jag eller så överlever jag.Jag märker ändå inget".
Det är min pappa det!
Tingeling
Kommentarer