hmm...offentlig blogg?
Nu har man skaffat en blogg som man kan läsas av de flesta man känner men vad gör det...jag har ju varit ganska diskret med min blogg för jag har en på lunar..alla säger att det är ju för tonåringar...ja det är ju klart men anledningen till att jag skaffade lunar är ju för mina barns skull...måste ju hålla lite koll på dem o vad de gör ...då kan ingen komma o säga att de skriver dittan o dattan utan att jag vet om det.
Det är inte lätt att vara förälder för det finns ingen manual till det utan man får ta saker o ting som de kommer..alla barn är olika o utvecklas olika...
Se på min äldsta son...Han har varit lugn o skötsam mesta delen av sitt liv och inte hittat på en massa hyss som tonåring...visst har vi varit osams o han hade en period då han "trodde" att han hatade mamma men den tiden har gått över.
Sen har vi mitt i mellan barnet..en pojke han med...men tvärs emot min äldsta... han är 13 år o tror att han kan göra som han vill...han ska vara med där det händer saker och han har massor av äldre kompisar...o de flesta är tjejer...han ska veta allt o han är oftast väldigt glad men sen har han den där fula ovanan(som jag kämpar att ta bort) att han säger nej och aldrig till allt jag säger...så det slutar med att vi är osams hela tiden....o så undrar han varför jag "dampar" hela tiden på honom. o han är redan i perioden att han "tror" att han hatar mamma...jag heter nuförtiden f***kärring.kul...not
Sen har min lilla tjej 12 år...hon är lugn..tolerant....tålamod till max....men inte med sin storebror 13 år....han retar gallfeber på henne så hon förvandlas till en riktig ragata o slåss o skriker...o hoppar på sin bror...sen åker han på däng...ibland räcker det med att han bara tittar på henne på morgonen för att hon ska reagera....
Det roliga med allt är att ingen tror mig...de tror att de är sååååå snälla....jo jo....men trots allt detta så älskar jag mina barn över allt på jorden...o jag är jätteglad att ha dem hos mig.....för det finns föräldrar omkring oss som har förlorat sina barn nyligen...mina tankar går till Zandras föräldrar som snart har ett års dagen framför sig... och Aleksandars föräldrar som 30 augusti begravde sin 17 åriga son....hemskt...därför stannar man själv upp och uppskattar det man har..hur jävliga dom än är.....älskar er mina änglar med svarta vingar... =)
Det är inte lätt att vara förälder för det finns ingen manual till det utan man får ta saker o ting som de kommer..alla barn är olika o utvecklas olika...
Se på min äldsta son...Han har varit lugn o skötsam mesta delen av sitt liv och inte hittat på en massa hyss som tonåring...visst har vi varit osams o han hade en period då han "trodde" att han hatade mamma men den tiden har gått över.
Sen har vi mitt i mellan barnet..en pojke han med...men tvärs emot min äldsta... han är 13 år o tror att han kan göra som han vill...han ska vara med där det händer saker och han har massor av äldre kompisar...o de flesta är tjejer...han ska veta allt o han är oftast väldigt glad men sen har han den där fula ovanan(som jag kämpar att ta bort) att han säger nej och aldrig till allt jag säger...så det slutar med att vi är osams hela tiden....o så undrar han varför jag "dampar" hela tiden på honom. o han är redan i perioden att han "tror" att han hatar mamma...jag heter nuförtiden f***kärring.kul...not
Sen har min lilla tjej 12 år...hon är lugn..tolerant....tålamod till max....men inte med sin storebror 13 år....han retar gallfeber på henne så hon förvandlas till en riktig ragata o slåss o skriker...o hoppar på sin bror...sen åker han på däng...ibland räcker det med att han bara tittar på henne på morgonen för att hon ska reagera....
Det roliga med allt är att ingen tror mig...de tror att de är sååååå snälla....jo jo....men trots allt detta så älskar jag mina barn över allt på jorden...o jag är jätteglad att ha dem hos mig.....för det finns föräldrar omkring oss som har förlorat sina barn nyligen...mina tankar går till Zandras föräldrar som snart har ett års dagen framför sig... och Aleksandars föräldrar som 30 augusti begravde sin 17 åriga son....hemskt...därför stannar man själv upp och uppskattar det man har..hur jävliga dom än är.....älskar er mina änglar med svarta vingar... =)
Kommentarer